1745-1802 Danish Jens Juel Galleries was a Danish painter, primarily known for his many portraits, of which the largest collection is on display at Frederiksborg Castle. He was born in the house of his mothers brother Johan Jørgensen, who was a school teacher in Balslev on the island of Fyn. Jens Juel was the illegitimate son of Vilhelmine Elisabeth Juel (January 1725 ?C March 1799), who served at Wedellsborg and a fine gentleman, probably a Wedell or Lord Jens Juel. When Juel was one year old, his mother married Jørgen Jørgensen (1724 ?C June 4, 1796), who was a school master in Gamborg, not far from Balslev, and he grew up in Gamborg. He showed an interest in painting from an early age, and his parents sent him to be an apprentice of painter Johann Michael Gehrman in Hamburg, where he worked hard for five or six years and improved himself so far, that he created himself a reputation as a painter of portraits, landscapes, etc. Just over twenty years old he came to Copenhagen to attend the Royal Danish Academy of Art. In 1767 he was awarded its small gold medal and in 1771 the large gold medal. In 1772 he left Copenhagen to be away for eight years. Initially, he went to Rome where he stayed for four years together with other Danish artists, including Abildgaard. From Rome, he moved to Paris, at the time a center of portrait painting. In 1777 he moved on to Geneva, where he stayed for two years at the home of his friend Charles Bonnet in the company of other Danish artists, including etcher Clemens. In Geneva, Juel soon earned himself a reputation as an excellent artist and he painted many portraits. Through Bonnet, who had become a member of honour of the Danish academy, his reputation reached Denmark. After eight years of absence, he returned to Copenhagen in 1780 after a brief stay in Hamburg, where he met Klopstock. It was at his house, that he painted his well-known picture of "Messiadens Digter". Back in Copenhagen, he created himself a reputation as a painter of portraits for the royal house, nobility and the well-to-do. April 4, 1782, he was unanimously elected to be a member of the academy by Mandelberg, Weidenhaupt and Abildgaard. He became the director of the academy in 1795.   Related Paintings of Jens Juel :. | Portrait of Christian VII of Denmark | Johan Bulow til Sanderumgard | Magdalen Charlotte Hedevig Numsen | Portrait of Jean-Armand Tronchin | en svensk flotta av en dansk-norsk under befal |
Related Artists:
Harvey T. Dunn
American, 1884-1952
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Paul-Louis Bouchard
French, 1853-1937